Vad är KBT?

Du kanske hört om en vän, en kollega eller en familjemedlem som ”börjat i KBT”? Kanske har du då nickat lite och tänkt att hen går och pratar med någon om sitt mående. Eller kanske mer specifikt: sin psykiska ohälsa.

Men vad är egentligen KBT för något och vem kan få hjälp genom KBT? Här reder vi ut vanliga frågor om terapiformen.

KBT står för Kognitiv BeteendeTerapi

Kognitiv beteendeterapi är en evidensbaserad form av psykoterapi. Terapiformen har genom sitt systematiska upplägg och tydliga struktur enligt forskning visat på goda resultat vid behandling av psykisk ohälsa.

Inom KBT utgår man från att tankar, känslor och beteenden hänger ihop och påverkar varandra. Under terapins gång läggs stor vikt vid att identifiera och medvetandegöra samband mellan just dessa tre komponenter.

Vanligt är att man uppsöker en KBT-terapeut då man behöver stöd i sin personliga utveckling eller vill ändra på något man upplever som ett hinder i livet. Man kan ha utvecklat någon form av fobi, ångestrelaterad problematik, eller så känner man sig kanske i allmänhet håglös och deprimerad.

Var kommer KBT ifrån?

Den kognitiva beteendeterapin härstammar från två terapiformer: beteendeterapi och kognitiv terapi.

Beteendeterapin växte fram under 1900-talets början med förgrundspersoner som fysiologen Ivan Pavlov och senare psykologerna John B. Watson, och B.F Skinner. Beteendeterapin utgår från inlärningsteori, det vill säga teori om hur människan lär sig av och påverkas av sin omgivning samt av sina egna handlingar. Inom traditionell beteendeterapi tittar man på hur tidigare inlärning kan ha bidragit till problemen och hur man ska lära sig nya strategier som fungerar bättre.

Den kognitiva terapin uppstod i andra halvan av 1900-talet och förgrundspersonen är psykiatern Aaron T. Beck. Grunden i kognitiv terapi är att de tankar man har i hög grad påverkar vad man gör och hur man mår. Enkelt beskrivet går kognitiv terapi ut på att identifiera vilka tankemönster och tankesätt man har när man mår dåligt. Man arbetar sedan för att förändra dessa tankemönster för att kunna påverka sina känslor och sina beteenden för att må bättre.

De två terapiformerna slogs ihop mot slutet av 1900-talet och begreppet kognitiv beteendeterapi uppstod.

Så går det till

I KBT använder terapeut och klient samtalet som plattform och grogrund till utveckling. Under samarbete kartläggs och medvetandegörs de komponenter och inlärda mönster som klienten upplever som problematiska. Sedan utforskar man nya, mer funktionella vanor och förhållningssätt som bättre rimmar med klientens egna värderingar.

Terapeutens roll i samtalsterapin är att fungera som en stödjande trygghet för klienten men också att utmana klienten under processens gång, för att reflektera, se livet från nya perspektiv och prova nya förhållningssätt.

Nuet är ett nyckelbegrepp inom KBT. Även om både bakgrund och framtidsutsikter berörs för att få en bra helhetsbild så tror man att den viktigaste förändringen sker i vardagen, i den konkreta verkligheten där man direkt kan prova på sina nya förhållningssätt och märka resultaten av dessa. Under terapins gång är det därför vanligt att terapeut och klient använder sig av en mängd övningar och även hemuppgifter att träna på mellan sessionerna.

När kan KBT hjälpa?

Vill du gå i KBT?

Söker du en terapeut att gå i KBT hos så kan du titta in på sidan med terapeuter i vårt nätverk Contar Terapeuterna. Du är också välkommen att gå i terapi hos någon av våra terapeutstudenter som i slutet av utbildningen arbetar praktiskt med klienter.

Lär dig mer om KBT

Är du själv nyfiken på att utbilda dig inom KBT? Vi har både en introduktionskurs i KBT och en tvåårig utbildning på halvfart till KBT-terapeut.